CT KAN VISA SIG VARA DEN BÄSTA METODEN FÖR ATT STUDERA KARDIOVASKULÄRA AVVIKELSER

Statistiken visar att kranskärlssjukdomarna ökar för varje år och har nått pandemiska proportioner. Även om den har haft en tendens att minska i utvecklade länder, på grund av förbättrad diagnostik och förebyggande åtgärder, ökar den stadigt i utvecklings- och övergångsländer.

Varje år förbättras CT (datortomografi). För närvarande anses CT vara “guldstandarden” för att diagnostisera kranskärlsstenos och andra koronaranomalier. Det har också gjorts många studier som visar att datortomografi är effektivt för planering av bypassoperationer i kranskärlen, elektrofysiologiska undersökningar och undersökningar av lungvenerna.

MR har å andra sidan visat sig vara värdefull vid diagnos av en rad olika tillstånd, inklusive kardiomyopatier, hjärtanatomiska anomalier (medfödda och förvärvade), funktionella abnormiteter, hjärt- och perikardiala massor samt sjukdomar i aorta och stora kärl.

De inneboende fördelarna med att använda CT är minskning av rörelseartefakter, förbättrad rumslig upplösning (kranskärl är normalt 2­5 mm i diameter), förbättrad kontrastupplösning (för att undersöka till exempel mjuka plack), kortare skanningstider (mindre än ett andetag­håll) och minskad strålningsexponering (jämfört med koronarangiografi).

"Med utvecklingen av CT-maskiner kan vi täcka hela hjärtat i en eller två rotationer, vilket verkligen är fantastiskt, och minska kontrasten och stråldosen kraftigt, samtidigt som den rumsliga upplösningen och bildkvaliteten ökar," säger Dr. Ahmed Samir Ibrahim, docent i radiologi vid Ain Shams University i Kairo.

Fractional flow reserve (FFR) är en trådbaserad metod som mäter blodtryck och flöde i kranskärlen. FFR görs under kranskärlskateterisering och inkluderar en guidekabel med en givarspets för att mäta temperatur, tryck och flöde för att utvärdera lesionens svårighetsgrad.

Med tillägget av FFR kan kranskärlsangiografi med CT (CCTA) förbättra patientvården och resultatet. Vid konventionell angiografi kan läkarna frestas att stenta alla blockeringar i kranskärlen (okulostenotisk reflex). Studier visar att detta tillvägagångssätt inte är evidensbaserat och att endast funktionella mätningar (FFR) kan visa att blodflödet inte är signifikant påverkat och att patienten inte behöver stentning utan kan behandlas med medicinsk terapi.

Kvalitativa och kvantitativa data från CCTA har visat sig vara lika eller mer informativa än invasiv koronarangiografi och intravaskulärt ultraljud.  Men det som skiljer CCTA från dessa andra procedurer är den enkelhet och effektivitet med vilken den möjliggör studier av prekliniska stadier av ateroskleros. Detta möjliggör förbättrad riskbedömning och prognos baserat på omfattningen av koronar ateroskleros och plackets specifika egenskaper.